Under hösten 2017 fick Idunskolan en ny matleverantör. Maten är varken vara god eller helt ekologisk. I det här reportaget ska jag därför undersöka i dess miljövänlighet, om waldorfskolor bör ha ekologisk mat och varför Idunskolan i så fall valt att inte ha det till fullo.
Sedan någon månad tillbaka kan vi, klass 8-9 äta vår lunch utomhus på altanen utanför klassrummet. Jag kisar. Solen steker på som vanligt och alla är glada. Idag serveras morotssoppa. Efter första tuggan inser jag det som de flesta runt mig verkat göra, maten smakar inte bra. Och det är inte första gången.
I höstas fick vi nämligen en ny matleverantör, Klein’s Kitchen som allt för ofta enligt eleverna underpresterar.
Efter att ha ställt tallriken i diskmaskinen tittar jag på den matsedel som följt med dagens måltid. Jag vill se om den till min förhoppning var ekologisk. Mat som inte smakar så bra för ofta tankarna mot att den nog är nyttig. Att den nog är bra för miljön. Men nej, dagens lunch av Klein’s Kitchen är inte ekologisk.
Ekologisk mat är något som i dagens samhälle blivit allt viktigare. Man har börjat förstå att djur och natur måste behandlas på ett bättre sätt. Mänskligheten måste börja samarbeta mer och hushålla på jordens resurser. Vår planet kommer annars må allt sämre och till slut kommer vår civilisation gå under.
För att få mer klarhet i hur miljövänlig skolmat egentligen är ringer jag till chefen för det kök där just vår mat lagas. Han har rent ut sagt ingen koll. Men jag får ur honom lite information. Endast en fjärdedel utav maten är ekologisk. I början av intervjun säger han att att alla råvaror kommer ifrån Sverige. Han ändrar sig snart och säger att de kommer från Norrland och Menigo. Menigo är ett företag vars uppgift är att leverera råvaror till andra parter.
När jag sedan talar med en säljare på Menigo får jag det här svaret:
– Råvarorna lär väl mest komma från utlandet, det är det som är billigast. Vi köper väl det som är billigast som alla andra.
När jag sedan diskuterar det här med några klasskompisar är vi eniga. Det är konstigt. Det vi lärt oss om waldorf är att man ska värna om naturen. Men det här är alltså något som skolan vänt ryggen. Waldorfskolor bör väl ha ekologisk mat.
För att få ett korrekt svar på den frågan vänder jag mig till den som borde ha bäst koll på ämnet. Rektorn på waldorflärarhögskolan, Caroline Bratt.
När hon svarar är hon mitt uppe i arbete. På rösten låter Caroline en aning stressad men hon ställer ändå upp på en kortare intervju.
– På waldorfskolor är det en självklarhet med ekologisk mat. Man tänker till och med att man ska sträva efter att den ska vara biodynamiskt, säger hon.
Jag frågar om vad hon tänker om att vi tidigare haft 70% ekologisk mat. Men att vi nu endast har en fjärdedel. Hon blir fundersam.
– Jag tycker att du måste prata med skolledningen om det. Ta upp och diskutera hur det kommer sig.
Och det är just det jag tänker göra härnäst. Jag tänker ta ett samtal med den person vars ansvar skolmaten ligger på, Carin Näsholm.
Intervjun sker i ett mindre, svalt och tyst rum. Utanför fönstret syns barn leka i skogen. I ett avsides rum hörs svenskaläraren Pers febrila letande efter sina nycklar. Carin ler mot mig en aning mästrande.
– Anledningen till att vi behövde byta till Klein’s var att vi blev uppsagda av den tidigare matleverantören då de skulle skala ned till ett mindre kök.
Att endast en fjärdedel av den nya maten är ekologisk känner hon inte till. Inte heller att de flesta av råvarorna faktiskt kommer från utlandet.
– Idunskolan vill gärna ha ekologisk mat och jag håller med om att det inte går i rätt riktning.
Hon pekar sedan på ett antal skäl till det. Matleveransen till Idunskolan behöver ske klassvis. På åtta olika vagnar. Maten varierar också mellan vagnarna då många barn är vegetarianer eller behöver specialkost. Det här var något som få företag var intresserade utav. De flesta ville leverera en typ av mat, till en plats, exempelvis en matsal.
– Jag tycker själv att maten inte håller den standard som vi vill ha och att det finns mycket att önska.
Hon säger att det i nuläget endast finns en sak som skulle kunna göras så att skolan kan få ekologisk mat. Det är bygga en egen matsal och ett kök.
– Skolan har satsat på fler elever och vi har försökt att utöka med en klass varje år. Anledningen till det är att skolan ska få en ekonomi som går runt. Och vi behöver en bra budget att stå på för att kunna bygga. Det dyraste man kan bygga är nämligen kök och matsal.
I slutändan handlar alltså allt det här om pengar. Pengar och åter pengar. Att rädda miljön är idag inget val utan en kostnad som är skyhög.
Det är det här som är svårigheten för mindre skolor. De får inte ekonomin att gå ihop och då blir det knappast pengar över till att hjälpa naturen. Staten pratar om satsningar för att rädda miljön. Men samtidigt ger de inte skolorna möjligheten till denna förändring.
Arvid Rudbeck
